detlillaaventyret

En tid på många platser Del 3

Kategori: Allmänt

 
Resan fortsatte genom Götakanal men även annat hann hända efter det. Läs den spännande fortsättningen med äventyrarna Pontus och Nathalie. Moderna tidenernas Indiana Joneses...
 
Pråmen som ska fyllas med bottens gegga. Man kör sedan den till bestämd plats och öppnar botten på den och tömmer. Metallstolparna som ligger i fixerar man i botten så den kan ligga still medan man fyller den.
 
Mellan varje sluss så band man såklart fast båten. Det blev en smula strömt ibland och vissa slussar var redigt höga med flera meters höjdskillnad. Vi delade upp ekipaget i tre delar för att kunna passera varje sluss. Över trettiofem slussar och 3 delar är över hundra slussningar. Då har jag inte räknat med broöppningarna som var en tio femton stycken sådär.. Dessutom fick vi handdra in pråmen då den inte fick plats med nån båt samtidigt. I ösregn, vind och knappa fem grader blev det lite surt på slutet.
 
Det var tajt som.. (fyll i valfritt snuskigt tajt utrymme) med pråmen på vissa ställen. Pollaren på sidan där var ordentligt nergrävd i marken så vi gjorde fast pråmen i dom vid varje sluss.
 
Sådär glad var han inte på slutet.. En jävel på att jobba men fan va klurigt det kan vara för en liten nollåtta som mig att förstå danska (läs skånska). Men vi hade bra skoj.
 
det var skitspännande med allt som hade me dslussar att göra dom första tre slussarna. Sen föll sakta intresset till botten av kanalen när man insåg tiden och slitet man fick utstå. Här är en typisk slusspanel iaf.
 
Mudderverket. Oroa er inte, grävaren är fastsvetsad i pråmen så den ramlar inte av i onödan även om man var sugen på att starta den och prova att lägga i backen. Du vet... bara för att se vad som skulle hända.. Rasmus som signalerar kärlek med ett typiskt båttecken där fick mest sitta fastspänd.. eller ja, hans hummerfish satt fastspänd bak på mudderverket och försöka styra med den extremt underdimensionerade motorn. Han såg dock ingenting och matrosen på båten fick stå och dirigera honom via radio. Det var lite klurigt när man stod där och bad honom stanna 150 m innan slussen då man visste att det tog så lång tid för honom att få stopp på den 150 ton tunga pråmen. Det fanns lite utrymmen nere i mudderverket också, bland annat en toalett.
 
Den handgrävda kanalen som mestadels grävdes av oss män i armén för ca 200 år sedan. Vi män gräver bra.
Längre fram syns nästa sluss. Ibland var det en bits åkande innan nästa sluss kom, men ibalnd kom det tre fyra stycken på rad.
 
Man blir ganska imponerad över vad som har åstakommits i vårat södra Svearike när man står och tittar ner såhär.
 
Det regnade i våran pråm. Men den flöt ändå.
 
Jag och dom fyra andra grabbarna satt och höll varandras händer varje kväll, gav av en djup suck i tur och ordning och bara njöt av utsikten och kärleken i världen. Jag önskar i alla fall att det var så.
 
 
Det fanns en del ögongodis när man var uppe tidigt. Jag var bara för trött för att uppskatta morgondimman, daggen och den svala solen just då..
 
Sjövik i morgonkylan.
 
Idylliskt i solen. Färgerna i träden lekte med oss när vi sakta puttrade fram i kanalen. Det finns några små sjöar som kanalen mynnar ut i och vi passerade dessa med glädje över att få lite vatten under kölen igen. Det finns nog någon sådan bild längre fram.
 
Gissa hur mycket Rasmus såg där bak. Inte ett jota!!
 
Jag står på mudderverket och stirrar upp på Sjövik som just har slussat och väntar på nästa sluss.
 
Pråmen slet upp pollaren ur marken och rammade porten. Men den höll. Vi satte fast trossen i ett träd strax bakom istället. Det knakade dock kraftigt när strömningen från slussen fick den att kränga fram och tillbaka.
 
Broar fanns det gott om. Jag hann precis ducka innan den svepte över min hjässa.
 
Så här såg vi ut mest hela tiden. Folk stannade vid kanalkanten och fotade oss. Klev ur bilarna under broöppningarna och fotade. Dom kom till och med fram och frågade så man började undra om vi var dom första båtarna att passera genom kanalen. Men det var väl ovanligt med så stora saker som passerade.
 
Underbara kontraster fick vi vara med om. Många vackra bilder. Här har ni ett smakprov på dom vidsträckta åkrarna i söder.
 
Berga, en av dom mer kända slussarna. Sju slussar i rad. Det blev lite meck. Längst ner där ser man oss ligga redo.
 
Magnus ligger och pratar med sin andra älskling även om jag är den han trånar efter. Vi fick vårat porrum den här gången också. Vi sov på vandrarhem varje natt, eller hotell.
 
Bra väder var vi inte välsignade med för jämnan så vi njöt verkligen när det såg ut så här. Tyvärr var det så kallt hela tiden ändå.
 
Underliga byggnader fick vi vara med om, men helt underbart med lite snickarglädje. Det fanns många privatbryggor och altaner som måste vara fantastiska på sommaren.
 
Öppet vatten äntligen. En liten sjö någonstans på vägen. Vi rastade hummerfishen lite.
 
Äntligen ute ut kanalen och i sjön Vättern. Vadstena tog vi oss till. Här sitter jag i firmabilen påväg någonstans någon av gångerna. Det blev inget mer för mig, hann aldrig ta mig ner till Gränna och polkagrisarna. Vi försökte men jag rök av två trossar i det hårda vädret och ena motorn på sjövik började ryka soms atan så vi blev försenade och utan radar ville vi inte fortsätta. Vi fick vända och lägga till i Vadstena igen och jag var tvungen att åka till Stockholm för en ögonoperation, men det är en annan historia..
 
Här slutar kapitel 3 i reseäventyret. Fortsättning förljer. Nu är dock resan genom Götakanal över men andra äventyr väntade. Fortsättning snart, kanske nu. Kanske senare. Den som läser får se.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: